Remissyttrande: Strategi för skydd av skog i Västerbottens län

Norra Skogsägarna har beretts tillfälle att yttra sig över Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens tilläggsdokument till Strategi för formellt skydd av skog i Västerbottens län.

Datum: 2019-01-02

Norra vill framhålla den växande skogens betydelse i klimatarbetet. I EU:s 2050 strategi för klimatet slås det fast att det behövs mer skoglig biomassa och att det är den växande skogen som är viktig för upptaget av koldioxid, samt att det är viktigt att skogsresursen inte minskar. Därför är det viktigt att satsa resurser på restaurering av naturvärden i redan skyddade områden istället för att fortsätta undanta mark från brukande. Då anslagen för att avsätta mark minskar är det nu viktigt att myndigheterna anpassar sitt arbete därefter och minskar på ambitionen att ta mark ur bruk. De pengar som finns i budgeten måste med prioritet gå till de som ännu inte ersatts för markintrång, exempelvis kopplat till påbörjade reservatsärenden, snarare än nya utpekanden.

Det är enskilda skogsägare som drabbas hårdast av inskränkningar i brukanderätten i samband med formellt skydd av skog. Därför är det viktigt att myndigheterna ändrar sitt arbetssätt och särskilt beaktar markägarnas drivkrafter i skyddsarbetet.

Ta ledartröjan
Norra anser att länsstyrelsen i Västerbotten tillsammans med Skogsstyrelsen i länet ska ta på sig ledartröjan för att, på nationell nivå, vara först med att fullt ut jobba i enlighet med försöksverksamheten som genomfördes inom ramen för kometprogrammet 2010-2014. Det vill säga att myndigheterna åter tar ett steg tillbaka när det gäller skydd av skog på familjeskogsbrukets marker och enbart jobbar med initiativ som kommer från skogsägare. Inga nyckelbiotoper ska registreras för de områden som inte prioriteras av myndigheterna för formellt skydd av skog.

På så sätt kan vi som skogsägarförening uppmuntra skogsägare att marknadsföra områden med höga naturvärden till staten. Försöksverksamheten förde med sig en positiv inställning till miljö och naturvårdsarbetet, vilket uppmuntrar markägare att sköta sin skog på ett sådant sätt att höga naturvärden- och rekreationsvärden uppstår och fortsätter att utvecklas.

Registrering av nyckelbiotoper
Norra anser att registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan inte ska genomföras. Ett undantag är om skogsägaren själv önskar en inventering/registrering som ett stöd i sitt eget beslut, eller efter ett beslut att avsätta området formellt. Det kan också göras efter överenskommelse om skogsägaren trots avverkningsanmälan väljer att avsätta skogen frivilligt.

Familjeskogsbruket kan inte se andra skäl till att registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälan mot skogsägares vilja än som ett sätt att stoppa avverkning. När Skogsstyrelsen får in en avverkningsanmälan har man att välja på att acceptera en avverkning med generell hänsyn eller att avsätta skogen formellt mot ersättning. I inget av fallen är det en fördel att skogen registrerats som nyckelbiotop.

Det är ytterst olyckligt om Skogsstyrelsen blandar ihop tillsyn och inventering. Vid ett sådant förfarande kommer inventeringen otvivelaktigt att uppfattas som ett påtryckningsmedel mot skogsägaren.

Norras bedömning av konsekvenser om Skogsstyrelsen upphör att registrera nyckelbiotoper vid avverkningsanmälan.

Brukandebegränsningar kommer inte i samma sena läge och slår inte på samma sätt sönder skogsägarens planering. Det gäller inte minst den ekonomiska planeringen där man ofta räknat med intäkterna. Dessa kan inte säkert tas ut på annan plats.

Man behöver inte göra om skogsbruksplanen och byta ut eller utöka sina frivilliga avsättningar. Vid systematisk inventering kan eventuella byten av frivilliga avsättningar ske i samband med normal uppdatering av skogsbruksplan.

En bättre proportionalitet (t.ex. kopplat till förvaltningslagen). Att registrera vid avverkningsanmälan medför större konsekvenser för skogsägare jämfört med systematisk inventering och mindre nytta för samhället utifrån inventeringens syfte som kunskapsunderlag.

Skogsägaren kan räkna med besked om klartecken att avverka inom 6 veckor.

Inventeringen kommer i mindre grad uppfattas som ett sätt att stoppa avverkningar.

Likartad hantering av avverkningsanmälan oberoende av markägare (det skulle uppfattats som orättvist om registreringar vid avverkningsanmälan bara sker på enskild mark och inte hos bolag).

Mindre kostnader för entreprenörer m.fl. som inte i sent skede behöver planera om, flytt av maskiner mm.

Prioritera biotopskydd och naturvårdsavtal
Ett sätt att klara av att prioritera en större andel nyckelbiotoper, är att fördela mer skydd till biotopskyddsområden. Norra vill därför uppmuntra myndigheterna att inte låsa fast för stora arealer i naturreservat, utan lägga en större andel på biotopskydd och naturvårdsavtal. På så sätt blir det möjligt att lösa in nyckelbiotoper och ta tillvara på skogsägarnas initiativ.

Ersättningsmark till enskilda skogsägare
Norra anser att enskilda skogsägare som drabbas av formellt skydd ska kunna välja att få ersättningsmark istället för ersättning i pengar om så önskas. Ersättningsmark har ofta ett högre värde för skogsägare än att få ersättning utbetalt. Det gäller att skapa en så bred palett med verktyg i arbetet med skydd av skog som möjligt.

Avsluta pågående ärenden
Myndigheterna bör inte initiera nya ärenden hos mindre skogsägare så länge det inkommer områden via kometprogrammet och så länge pågående ärenden inte har avslutats. Det är viktigt att ett ärende inte drar ut i tid över flera år. Genom att prioritera markägarinitiativ kan ärenden avslutas i rimlig tid där alla parter är nöjda.

Fokusera mer på naturvårdande skötsel
Stora arealer skyddad skog är i akut behov av skötsel för att inte naturvärden ska gå förlorade. Därför är det viktigt att prioritera restaurering och naturvårdande skötsel i skyddande områden före nya avsättningar av skogsmark. Strategin behöver balansera behovet av att producera förnybar råvara som kan ersätta fossila resurser.

Styr inte allt skydd till nordvästra Sverige
En stor andel av den formellt skyddade skogen återfinns i nordvästra Sverige. Vi ser därför att det formella skyddet nu i större utsträckning bör fokuseras till andra delar av landet för att få en större spridning på olika naturtyper. Myndigheterna behöver beakta lokala förhållanden och skogens möjlighet att bidra till att bo och verka i glest befolkade områden.

Formellt skydd av skog med höga rekreationsvärden
Det bör finnas möjlighet att skydda skog med höga rekreationsvärden utan att kräva att området ska ha en skogsbiologisk värdekärna. Skydd av skogar med höga rekreationsvärden, t.ex. skolskogar bör hanteras genom frivilliga överenskommelser mellan parterna. Dessa områden behöver ofta behöver skötsel. Skogar med höga sociala värden bör hanteras som en separat del i budgeten. Prioriteringen bör utgå från initiativ från skogsägare, motsvarade en friluftskomet.

Skyddade områden och viltförvaltning
Norra anser att viltförvaltningen bör beaktas i strategin för skydd av skog. Det är viktigt att jakt kan bedrivas på ett rationellt sätt även inom formellt skyddade områden. Den höga älgtätheten påverkar även naturvården negativt när trädslag som rönn, sälg och asp inte kan utvecklas på grund av det höga betestrycket.

Korta synpunkter i punktform
I avsnittet om Frivilliga avsättningar står det att familjeskogsbrukets avsättningar endast redovisas som en areal och inte med geografiskt läge. Som skogsägarförening har vi inte möjlighet eller tillåtelse att redovisa det geografiska läget för våra medlemmars frivilliga avsättningar. I samband med SKA15 har dock skogsägarrörelsen bistått med information om innehållet i de frivilliga avsättningarna. Skogsägarrörelsen har även bistått Naturvårdsverket och Artdatabanken med uppgifter om frivilliga avsättningar i samband med PAF:en.

Strategin antyder att det behövs avsättningar för att kunna erbjuda allmänheten möjlighet till friluftsliv. Norra ser positivt på möjligheten att via markägarinitiativ teckna naturvårdsavtal för välbesökta områden för rekreation och friluftsliv. Norra konstaterar dock att det går bra att kombinera friluftsliv med trakthyggesbruk.

På sidan sju framgår att arealen frivilligt skyddad areal inte ökar. Det bör förtydligas att arealen frivilliga avsättningar har ökat på privatskogsbrukets mark, medan bolagens avsättningar till stor del har blivit formellt skyddade.

Norra anser att det inte ska finnas naturvårdsskikt på enskilda skogsägares marker som inte har kommunicerats med markägaren. Genom dessa kartbilder blir mäklare och köpare av skogsfastigheter medvetna om att fastigheten har en kraftigt ökad risk för inskränkningar i brukandet. Desamma gäller banker som då bli uppmärksamma på kreditrisken.

Hur planerar myndigheterna att informera de mindre enskilda skogsägarna för att; undvika ryktesspridning om vad det innebär att ens fastighet ligger inom en värdetrakt och underlätta för privata skogsägare att göra så bra avsättningar som möjligt med hjälp av informationen om värdekärnor och värdetrakter. Här behövs information om det skiljer sig i vilka värden som ska prioriteras beroende på var i Västerbotten som fastigheten ligger.

 

 

Vill du veta mer?

Jonas Eriksson

medlemschef

070-336 12 35